Kina räddar Tyskland

ETC Fredag 18 Januari 2013

HAMBURG

Kinesiska investeringar i Europa har ökat flerfaldigt under krisen. Hamburgs politiker och myndigheter satsar hårt på att locka till sig dem – och staden har nu fler kinesiska företag än någon annan stad på kontinenten, många gånger fler än hela Sverige. Kinatoppmöte, Kinafestival och hjälp med migration hör till lockbetena.

Den stora salen i Hamburgs gamla börshus är mörk med pelarvalven upplysta i rött. Taket är åtminstone tjugo meter högt. Hundratals män och kvinnor i svart kostym väntar på invigningsmiddagen till konferensen som hålls vart annat år och framställer sig som World Economic Forum i Davos – men helt fokuserad på Kina. På scenen i bortre änden av rummet mot en röd bakgrund med texten ”Hamburg Summit – China Meets Europe” står en knappt 30-hövdad kör med varma strålkastare i sina ansikten. Ett förväntansfullt surr fyller salen, de kostymklädda byter visitkort. Många av dem har betalat tusentals euro för att under tre dagar få frottera sig med Kinas och Tysklands affärselit. Plötsligt bryts tystnaden – ackompanjerat av piano dånar den tyska kören för fulla halsar Kinas revolutionära nationalsång, på kinesiska:

– Stå upp, ni folk som vägrar vara slavar! Med vårt kött och blod bygger vi en ny kinesisk mur!

”VAD ÄN DE BER OM FÅR DE GRATIS”

Kinesiska investeringar har länge varit huvudfokus för myndigheter och organisationer i Hamburg – men ansträngningarna har ökat de senaste åren. Handelskammaren lägger sedan 2004 vartannat år en miljon euro på konferensen för näringsliv och politiker. Senaten arrangerar samtidigt en folkligare Kinafestival. Ett huvudsakligen kommunalt ägt bolag ansvarar för att locka kinesiska företag att investera i Hamburg. Deras kontor i Shanghai är inkörsport för företagen, som sedan slussas genom visumansökning, etablering av tyskt aktiebolag och lösning av praktiska problem på plats. Vid visumansökan synas affärsplaner av handelskammaren och ändringar föreslås för att göra dem mer framgångsrika.

– Vi är affärsfrämjare för kineser – vi talar kinesiska, vi har kulturell förståelse, det är vad vi gör och vad vi är utbildade för, säger Thomas Heine, projektledare på Hamburg Business Development Corporation.

Fyra gånger per år arrangerar de ett seminarium för kinesiska företag tillsammans med handelskammaren. Förutom rättsfrågor, hjälp med myndighetskontakter och tolkning tar de upp kultur – hur får man tyskar att nappa på affärsidéer? De som vill kan även få regelbunden konsultation.

– Vad än de ber om får de gratis, säger Jens Assmann, biträdande direktör för Hamburgs handelskammare.

– Det här är den enda företagargruppen som vi organiserar seminariet för – eftersom vi ser behovet för den här sortens information. Det beror på en typisk kliché, men den är sann – de kulturella skillnaderna är för stora.

Förutom hamnen och marknaden menar han att de omkring 10 000 etniska kineser som redan bor i och runt Hamburg är avgörande för att ännu fler ska komma.

– Viktigt för kinesiska entreprenörer är vittnesmål från familj, vänner och affärspartners i Kina. Finns det traditionell kinesisk mat? Finns det en kinesisk förskola? Får jag hjälp att ändra mitt körkort för att köra i Tyskland? De fokuserar sina tjänster på allt det som är relevant för företagens anställda och familj, säger Jens Assmann.

Chen Mang är vd för resebyrån Caissa och ordförande för föreningen för kinesiska företagare i Tyskland. Han kom till Hamburg redan 1988 – då nybliven systerstad med Shanghai med blicken mot Kina. Chen hade lärt sig tyska och jobbat som reseledare för tyska turister innan flytten.

– Redan då fanns det många kinesiska företag i Hamburg. De anställda var utskickade från moderföretaget i Kina, och många av dem pratade inte tyska. Engelska var inte heller ett bra alternativ. Då tänkte jag – här borde jag starta en resebyrå och erbjuda service på kinesiska, säger han. Nu har antalet kinesiskinvesterade företag exploderat till omkring 440 – fler än någon annan stad i Europa, enligt handelskammaren – näst på listan uppges vara London med omkring 150. Varje år tillkommer runt 30 nya företag. I hela Sverige fanns 2011 litet drygt hundra, enligt Tillväxtanalys statistik, även om några kan döljas bakom de siffrorna.

Under samma tid har Chens företag Caissa blivit störst i Kina för resor till Europa – varje år har de runt 100 000 resenärer, enligt Chen. Han hoppas att de kinesiska företagen i Hamburg fortsätter öka – för då kommer han att tjäna ännu mer pengar.

– När de ska åka hem köper de alla sina biljetter genom oss. Cosco köper alla sina flygbiljetter över hela världen genom oss. Trots att Huawei är baserat i Düsseldorff gör de samma sak, säger han.

”KINA RÄDDADE TYSKA EKONOMIN”

På morgonen samma dag, på andra sidan staden, sjöng femton barn och vuxna den kinesiska födelsedagssången när Sarina, vars föräldrar har invandrat från Iran till Tyskland, fyllde fyra år. Hon går på Hamburgs första tysk-kinesiska förskola.

– Först förstår de ingenting, och vi måste använda kroppsspråk och upprepningar, säger pedagogen He Jiabin. Trots att han pratar tyska använder han bara kinesiska med barnen – som efter ett par månader förstår enkla fraser och ord. När He först kom till Hamburg arbetade han i ett handelsföretag. Men sedan Deutsch-Chinesischer Kindergarten öppnade i september arbetar han där på heltid. En eller båda föräldrar till många av barnen är från Kina eller Taiwan. Några är kinesiska företagare och gästforskare. Skolan samsas i staden med ett kinesiskt gymnasium och räknar med att nå 60 elever under våren. Liksom Sarina finns även de som inte har någon koppling alls till Kina, vars föräldrar vill att de ska lära sig språket som en investering för framtiden – det ser ut att kunna betala sig.

Krisen är som en rea för kinesiska företag och investeringsfonder – direktinvesteringar från landet i Europa tredubblades 2011 till motsvarande 70 miljarder kronor – en siffra som väntas öka mellan 25-50 gånger under åren fram till 2020, enligt en studie från ekonomikonsultgruppen Rhodium Group och kinesiska investeringsbanken CICC. Samtidigt gick de i början av 2012 för första gången om antalet europeiska investeringar i Kina, enligt konsultgruppen PWC. Även om handel än så länge är främsta källan för kinesiskt kapital är många överens om att nästa stora trend är direkta uppköp av fabriker och företag för produktion i Europa, med tekniken på köpet – samma väg som Japan en gång vandrade. Saab och Volvo är två exempel, tyska Kiekert ett annat. Men de uppköpta företagens överlevnadsstrategier bygger ofta på en massiv ökning av försäljningen i Kina – vilket i fallet Volvo än så länge inte har skett.

Tysklands handel med Kina har dock blivit allt mer balanserad, eftersom Kina konsumerar mer. Landet som ofta har beskrivits som Europas ekonomiska motor under krisen skulle stannat för länge sedan om det inte var för Kina.

– Kina räddade den tyska ekonomin för två år sedan. Utan dem skulle vi inte vara där vi är idag, säger Heiner Flassbeck, chef för FN:s handelsorgan UNCTAD.

Hamburgs handelskammares vd Hans-Jörg Schmidt-Trenz instämmer – och räknar med att Kina snart kan gå om Frankrike och bli landets främsta hamnstads allra största handelspartner. För Tyskland som exportland spelar de andra europeiska länderna en allt mindre roll, uppger han – under krisen har andelen av landets handel med andra europeiska länder minskat drastiskt – nu utgör den bara en dryg tredjedel. I Hamburgs hamn är samtidigt var tredje container från Kina.

– Det är den främsta orsaken till att den tyska ekonomin går så bra medan det går så dåligt för de andra, säger han.

SÅNGEN TYSTNAR

Efter att körsången tystnat äntrar Kinas minister för vetenskap och teknologi, Wan Gang, scenen – en passande topprofil för Hamburg Summit – eftersom avancerad produktionsteknik är det kinesiska investerare är mest intresserade av. Det uttryckliga målet bakom mötet är att föra dialog på toppnivå mellan ledare från hela EU och Kina. Men trots att EU var välrepresenterat av bland andra handelskommissionären Karel De Gucht lyste deltagare från de flesta medlemsländerna, inklusive Sverige, med sin frånvaro.

– Det har blivit svårare att locka europeiska ledare till det här mötet. Min åsikt är att många av länderna är helt absorberade av sina inre problem, och det är ett problem i sig. Om du vill vinna framtiden måste du investera, säger Hans-Jörg Schmidt-Trenz.

Mötet lockade runt 200 journalister, många från Kina. Helt i linje med konferensens andra mål – att marknadsföra Hamburg för Kina. Men allra flest var lokala tyska journalister, och de tänkte också lokalt. När chefen för statliga China Shipping, kapten Xu Lirong, på en presskonferens sade att Hamburgs hamn tar för stora avgifter och är för grund för den tunga båttrafiken möttes han av en strid ström frågor. Arrangörerna skrattade nervöst när den tredje journalisten ställde sig upp och frågade:

– Du sa att ni kommer flytta en del av er trafik till Holland. Hur mycket kommer det bli?

Men kapten Xu spelade bort frågan med en floskel. Stadens borgmästare inledde trots allt mötet med att lova framsteg på den här fronten, antagligen redan till sommaren. Hamnkanalen ska bli djupare, och avgifterna ska sänkas. Och har de sagt det – så blir det nog så.

– Vikten av vår relation till Kina erkänns av varje viktig politisk kraft i Tyskland. Både regeringen och oppositionens ledare har långvariga relationer med Kina, säger Hans-Jörg Schmidt-Trenz.

Personliga relationer – guanxi på kinesiska – beskrivs schablonmässigt som avgörande för att nå affärsmässig framgång i Kina. De som än så länge stått för de riktigt stora investeringarna har främst varit statliga bolag, banker och fonder – vilket Kina har många av. Att toppledare som Wen Jiabao och vice premiärministern Zhang Dejiang lockats till Hamburg kan därför avgöra när det bestäms vem i Europa som ska få smaka på den kinesiska kakan.

– Zhang Dejiang sitter nu i politbyråns stående utskott. Om han får bestämma när de stora statligt ägda företagen frågar vart de ska, kommer han svara: välj Hamburg, jag har varit där och vet att det är bra, säger Caissas vd Chen Mang.

Tobias Andersson Åkerblom

FAKTA//

Hamburg summit

Toppmöte för politiker och näringsliv med omkring 400 deltagare. Arrangeras vart annat år, första gången 2004, efter beslut 2002. Tysklands före detta förbundskansler Helmut Schmidt var en av initiativtagarna och deltog i år i ett samtal med USA:s före detta utrikesminister Henry Kissinger – som var instrumentell för uppöppningen mellan de båda stormakterna på 70-talet.

Uppmärksammade investeringar i Europa

2010 Statliga kinesiska Cosco köpte containerterminalen Piraeus i Atens hamn

2012 Statliga bildelstillverkare Lingyun köpte tyska billås-tillverkaren Kiekert

2012 Statliga investeringsfonden China Investment Corporation köpte ungefär en tiondel av Heathrows flygplats – och Londons vattensystem.